Jag vet fan ingenting längre, det känns riktigt tungt just nu.

Om du reser bort i ett halvår blir det dåligt. För en måndad sen skulle jag aldrig brytt mig, men nu känns det annorlunda. Det känns som du försvinner från jordens yta. Jag skulle kunna skriva av mig allt nu, men jag hoppas på att jag drömmer, för mer orkar jag inte. Det är inget att bry sig om vad jag skriver, för du skulle aldrig engaerade dig i att läsa det. Men du är bra. För bra bästan. Som sagt har vi gått igenom det 511gg, men om jag menar det då? Mer än jag menade det för 2år sen? Det skulle ändå inte vara någon skillnad. Men samtidigt är du så förändrad, så ibland förstår man inte, jag vet inte alltid om jag vill förstå. Lite mer klarspråk skulle inte skada och inte gå runt allt. Du vet inte vad du vill och det är något man verkligen förstår, jag menar trots allt, du försvinner ju. Men tänk om du stannar där längre då? Tänk om det blir ett halvår till och ett till och ett till? Då vet jag inte vad jag gör. För du är allt för bra. Förlåt.


/newbie