Ibland undrar jag om jag flyr från verkligheten.
När jag väl låter bli att röra mig hemmavid, slipper allt som har med bråk, ansvar och uppväxt att göra.
Men vad gör det, för jag klarar mig själv.
Jag växer varje gång jag tar ansvar över mig själv.
När jag ser själv mina misstag och måste ta handling för dom.
Men så länge jag rör mig på hemmaplan är jag igen en trotsig tonåring som slutat bry mig.

Stallet nästa.