Igår - var jag ingen.
Idag - är jag någon.
Imorgon - tänker jag vara allt.

Min gårdag var skit, jag kände mig nertrampad, smutsig och framförallt bortglömd. Ingen ville ha mig, varken min familj, eller.. ja, den bästa.

Inatt har jag inte sovit något, jag kunde inte, så jag låg och funderade istället. Jag hann med mycket och jag kom på, jag är rätt lycklig, eller, jag kommer bli lycklig, bara allt går rätt.

Idag har jag varit uppe tidigt och varit på stallet. Dagen sjönk lite när Adrienne var halt, men jag hoppas det ordnar sig. Jag ska ut till älsklingen sen och jag längtar.

I övrigt så mår jag bra och jag har raderat allt, jag är så stolt över mig själv. Alla kort, alla minnen, alla dofter, allt är verkligen borta. Det är över nu. Tack.

/grassmonkey

Alla tror fan att dom är nått, att dom bryr sig, att dom TROR att dom bryr sig om mig, genom att försöka prata med mig. Jag kan fan se rätt igenom er, ni betyder inget för mig INGET. Jag är så jävla less på er att försöka intala mig någonting, som jag själv vet vad jag håller på med, jag vet EXAKT vad jag gör, jag behöver inte eran jävla hjälp och det är inte eran jävla PLIKT att hjälpa mig. Jag kan fan själv, jag behöver inte någon, hör ni det inte NÅGON!

Förbannades jävla liv, jag önskar bara att det tog slut, för så jävla skit jag mår just nu, har jag nog aldrig gjort och inte ens här kan jag säga varför jag mår skit, för jag tror inte det finns ord för det. Det är för invecklat, för komplicerat.
Jag behöver bara få utlopp för att, få bort allt, rensa hjärnan, jag vill försvinna, bort härifrån, flytta någon annanstans, bara för ett tag, bara för att glömma, bara för att aldrig mer tänka fel. För fel det är det hela tiden, jag gör fel hela jävla tiden, inget är rätt och nu för tiden får man aldrig vara ifred, aldrig ha en dålig dag, aldrig må dåligt.
Man ska alltid bara ställa upp för dom andra, som inte vet ett jävla piss hur det känns att må dåligt, dom lever fan på livets rosor och visst, ibland gör jag det med, jag är säkert det där "rikemans" barnet i mångas ögon, men knappast, ingen vet hur jävla mycket jag har gått igenom i livet, ingen har någonsin frågat mig hur jag mår, för jag FÖRVÄNTAS må bra och jag är så jävla less på det just nu.
Och nej, jag vill inte prata om det, jag vill sitta i den här jävla ensameten och gråta skiten ur mig om det hjälper, jag har jag förlorat allt mitt hopp för att någonsin få ett normalt liv - vad nu som räknas som normal.

Och DU - tro fan inte att du känner mig, tro inte att du får mig att avslöja för just dig hur jag mår, för det tänker jag inte, för i mina ögon är du ingen.

"i miss does days"

/grassmonkey