piss off

Läst nyss Saja'n blogg och jag blev jävligt arg så jag får nog avreagera mig lite.

DETTA HELVETES JÄVLA SAMMHÄLLE ATT MAN SKA KLÄ SIG SOM ALLA ANDRA SÅ ATT MAN PASSAR IN!
SCREW THAT!
Det är falsk , patetiskt och riktigt jävla löjligt! Får man inte vara sig själv för sina kompisar är dom abslut inget att ha , dom är rent sagt - SKIT!
Jag skulle aldrig anpassa mig efter hur andra människor vill att jag ska se ut/vara , jag är jag , that's it!

Nu när det var klart får jag väl gå vidare med något annat , vad det ska vara har jag ingen aning om.
Livet flyter på som vanligt och det är läskigt skönt med lov. Jag håller på att få lite nostalgi för att blogga , det går liksom inte , fast jag vill. Ytterst förvirrande. Jag tror jag lägger ner nu.


Stå på dig Saja'n!

/newbie

image62

så det så!

JAG ÄGER JOCKE BERGS PLEKTRUM!

sjung halleluija

Jag sitter i min ensamhet. I mitt huvud är allt tyst, i min själ är allt lugnt och i mitt hjärta är allt tomt.
Nej nu lurar jag allt er!
Det är en vanlig lördagkväll och jag har ätit mig lite fetare av mitt påskgodis jag fått. TV:n är på i bakrunden och jag sitter vid datorn, med nackbesvärt, ryggont och en riktigt härlig känsla i kroppen.
Den känslan går faktiskt inte att beskriva. Jag är inte trött, inte deppig, inte glad, inte lycklig, inte ledsen, inte arg.
Jag är bara jag. Det är nog en känsla som jag inte känt på länge. Den känns lite overklig, men samtidigt trevlig så det får gärna stanna.
Jag har ställt samma fråga, så många gånger; "Vem är jag?"
Och nu har jag faktiskt kommit fram till mitt svar; "Det skiter väl jag i?"
Vissa saker är så typiskt mig, jag hatar att förlora, jag älskar att få folk att skratta, jag hatar att göra folk missnöjda, jag älskar att vara egoistisk, jag hatar att vara lättretlig, jag älskar min humor.

Jag har faktiskt funderat på att skriva några rader om min vänner, som verkligen lysa upp mina dagar och det är verkligen sant. Usch nu låter det sådär bögigt, man faktiskt.
Linda, Sandra, Julia och Britta. Det är nästan så bra det kan bli.

Och slutraderna, dom lämnar jag till världens bästa Emma som fyller år imorgon, eller egentligen om 15min.
GRATTIS BAJSUNGE och en massa kärlek till dig<3

Se där, även detta inlägg blev egoistiskt.

/newbie

image61


one love

Dags för ännu ett meninglöst blogg inlägg, min inspiration är helt bort blåst och jag har seriöst ingenting vettigt att komma med.
Varför bloggar hon då? kan ni tänka.
Ja ser ni, jag har verkligen inget bättre för mig. 

Jag tror jag har några små konstiga, ja nästan "störningar" för mig själv.
Jag vägrar t.ex gå och lägga mig innan klockan elva, eftersom jag VET att jag får vara upp tills dess. Trots att jag är aptrött och ändå ska läsa tills jag somnar. Kanske jag har någonting i min hjärna som tycker det är coolt att vara uppe länge. I sånnafall skulle jag vilja operara bort den delen.

Har ni någon gång suttit vid datorn och kännt hur ni bara börjat svettas. Inte sånt där "flämt det är jobbigt svett" utan mer - paniksvett. Nästan lite ångestsvett kanske man kan kalla det? Jag har det iallafall just nu, då jag vet att jag måste prestera fram ett bra inlägg som ska innehålla något vettigt och lite humor, för sån är jag. Jag älskar att få folk att skratta och samtidigt förstå saker ur mina synvinklar. För ibland, då tycker jag att jag är jävligt smart.

Sandra fällde en kommentar igår, någon som liknande; Du är så bäst som man kan blir!
Om jag nu skulle ha översatt den till mitt språk.
Jag blev iallfall väldigt glad. Sån där glädje som får en att le inombords, men man visar det inte utåt. Den glädjen är den bästa för mig.

Och min kära nacke, det fortsätter att förstöra mitt liv.
Jag har ont när jag sitter vid datorn, jag har ont när jag ligger i sängen, jag har ont när jag tittar på tv, jag har ont när jag mockar åt hästen, jag har ont fan jämt!
Som tur är så har jag skolläkaren imorrn. Ibland önskar jag att man kunde hugga nacken av mig, men livet skulle då inte bli så enkelt.

Nej! Slut på äckligt random inlägg. Min nacke gör ont och jag ska sova!
Natti.

/newbie

image60

i'm waiting for some kind of miracle

Ja , ett desperat försök för bloggande , jag hade lite insperation tidigare idag , men det flög iväg samtidigt som mitt humör - för längesen alltså.

Jag tror jag ska få ihop något meninglöst om min meningslösa dag om jag verkligen försöker , men först lite Kent musik , det brukar gå bättre då.

Sådär ja , here we go ,
Jag tänker inte ge ut ett inlägg om hur världen kan förändras , eller hur äckligt dåligt jag mår, eller hur livet var förut , nej ett sådant humör finns inte just nu, men jag kan gå ut med och säga hur besviken jag är på mig själv och på världen.
Det kommer nog inte som någon chock om jag säger att mitt studiebidrag är lite krisigt , jag kommer ofta sent på mornarna och jag erkänner att jag har en del skolk, men även varit sjukt mycket. Jag är en person som hellre stannar hemma en dag för att ha stukat lilltån än går och har ett tråkigt engelskaprov , men det är ju bara jag , sen att jag nästan alltid har ångest när halva dan har gått är mitt eget problem.
Iallafall har jag tänkt ta tag i min frånvaro och varit i tid HELA veckan , var t.o.m på skolan 20min innan vi började i onsdags , vilket är rekord tror jag! Men dagen till ära , alltså fredag , sista dan på veckan , så bestämmer sig min mobil att sluta fungera under natten så jag blir inte väckt. Vaknar självmant upp av att jag är kissnödig och upptäcker då att min mobil är helt svart. Startar datorn och går på toaletten , kommer tillbaka och tittar på skärmen. Tror nästan att det är dolda kameran eller någon , klockan står nämligen på 12.10 - jag dör!
Det är nästan så att jag börjar gråta , när jag äntligen försöker med något går det ändå skit! FAN allstå!
Men sedan har jag då hört att jag bara missat en lektion , svenska , där vi såg på film och jag hade ändå missat början på den filmen eftersom jag hade sång när vi började se den och halvsov det lilla jag såg , haha!

Jaja , sånt är livet och nu ska jag slagga.

Puss på er trogna bloggläsare!

/newbie

image59


vi blev som dom andra

En snabb nattbloggning bjuder jag på, inte för att jag riktigt har kommit på vad den patetiskt nog ska innehålla denna gång... Tur att Kent texter ger en lite insperation.
Att bli irreterad på folk som bara velar, det är något jag lätt blir, jag får nästan utbrott på folk, som ger ifrån sig falska uttalanden, låtssas bry sig om en och påstår massa idiotiska saker.

Jag är less på alla falska förhoppningar
Jag är less på att du inte tar mig seriöst
Jag är less på att bli jävlad med
Jag är less på att du är helt störd
Jag är less på dig

Och mer blir jag, ju mer du fortsätter,
säger att det inte är något, skyller på allt annat.
Säg att allt ska bli bra istället,
säg att jag är mer värd än alla andra,
säg att jag är din värld,
säg att du vet allt,
 säg att jag är allt.

Söndags plågor, med ångest, glada miner och massa sarkastiska uttalande. Jag borde lägga band på mig själv, jag borde kunna ta kontroll över mig själv, men det är svårt, alldeles för svårt.
Jag börjar tro jag lider av tvångstankar, klarar verkligen inte vissa saker, dom står imot, gör jag dom är det fel, så jävla fel. Men trots att jag inte gör något, blir det fel, allt jag rör vid blir fel, allt jag ser blir fel i mina ögon. Allt som finns i närheter blir fel. Jag borde buras in, tänk er, en folksamling som betalar för att se personen som det är något fel med. En misslyckad person, men ack så många misslyckade personer finns det redan.
 Bura in alla politiker som gjort fel, vi skulle kunna ha ett helt zoo, men ärligt. Jag bryr mig inte om politik, det är ändå ingen skillnad, förrän man blir vuxen.
Då är det skatten som ska in, och det ena efter det andra. Så att det kan suga musten ur en och varenda öre man sparar, försvinner. Sen dör man, fattig och ensam. Trots att politikerna lovar att vara ens vän. Jag har aldrig sett en politiker sitta vid en normal döende människas sida. Vart tog mänskligheten vägen?

En massa söndags random borde det här inlägget heta.
Jag ska nog finslipa det.

/newbie

jag kan ha fel

Jag fattar inte hur jag fortsätter låta min ilska sprudla ut ur mina öron för den här dumma plåtburken, men nu har den slutat gå mig på nerverna, nu HOPPAR den på dom!
Idag när jag kommer och startar upp den, går in på min användare, är ALLT borta! Bakrundsbild, ikoner, alla små tönt bilder på Mina Dokument o.s.v! Jag har nog aldrig varit så elak på en elektronisk apparat i hela mitt liv!
Tur för plåtburken satt Mammut brevid mig, annars hade jag sparkat på den... men nu har jag fått lägga in alla länka igen och har suttit och läst några frågor som Kent har besvarat för några månader sen, dom grapparna har verkligen humor, så nu är jag allt glad igen.

Ikväll kommer Pennan, det blir till att titta på Svarta Hingsten! - HA!

/newbie

vi var alla en gång små

Jam det här inlägget kommer kort och gott handla om den saken jag hatar mest av allt;
Den här datorn!(och då menar jag inte själva "Den här datorn" som finns på alla datorer, utan just den datorn jag sitter vid)
Den hänger sig oavbrutet jämt jämt jämt, och blir bara värre och värre! Jag tror det inte finns någon pryl på denna jord som jag så lätt skulle kunna skänka bort! Den är SKIT! Nu kan man inte ens ladda upp bilder och lyssna på musik samtidigt utan att det blir cepe, förut gällde det mest spel. Men som sagt, trots att datorer inte har något huvud, så är det här datorn HELT JÄVLA DUM I HUVUDET!
Det är dessutom den enda datorn jag skulle tacka nej till om jag skulle få ha den som min egen!

En kort annons om skitsaken;
DATOR BORTSKÄNKES!
Jag önskar skänka bort den här skorthögen, såkallad Dator, så fort som möjligt.
Jag vet inte vad det är för märke, eller sort och det skiter jag fullständigt i.
Den hänger sig hela tiden över allting, har säkert gjort det minst tre gånger under
dom senaste tio minutrarna, men jag vill verkligen bli av med den.
Den har varit inne på lagning, men man kan inte finna något fel på den,
så jag börjar tro att den vantrivs i vårat hem.
Vänligen ring mellan 18.00-23.00.
Undvik att kontakta oss om vi låter elak i telefonen, det är nog då bara datorn
som jävlas.
Desperat behov att bli av med den så fort som möjligt innan någon i huset
begår självmord.
MVH /Malin 07********

/newbie

är jag svart-vit innuti

DAAMN! Jag vet inte ens hur jag ska uttrycka mig!
Har varit och sett KENT ikväll och gosh , det är nog bland det bästa jag gjort i hela mitt liv, verkligen ett sånt ögonblick jag kommer minnas hela mitt jävla liv!
Tänk er ögonblicken , alla människor står och skriker , för dom älskar samma sak som just du , det finns inga andra än du , publiken och bandet. Musiken dånar ut ur högtalarna du blir trampad på, folk sliter i en, man blir knuffad hit och dit , men det gör inget, vi är alla där för samma sak - musiken.
Jag förstår inte hur folk kan hata ett sånt här band, deras texter, förstå att alla ord som kommer hur Jocke Bergs mun är som magi, det är precis som man känner, hur man själv skulle ville säga allt om man bara kunde.
Jag ska fan ha Kent spelad på min begravning, så är det bara. Men blir insperarad, att bara leva. Dom har texter till när man mår som mest skit och som när man bara vill leva fullt ut. Hans röst, är fan som poesi, han har sin lite kaxiga attityd, han artikulerar som en galning, men menar allt han säger, dom menar allt dom spelar, dom tror på sig själva och dom vet hur jävla bra dom är, men ändå överdriver dom inte. Ni förstår bara inte, det går nog inte att beskriva!
Efter allt det här, då känner man sig mållös, allt hoppade, skrikande, trängade, svettades och klappade, allt var värt det och nu känner man sig helt vilsen, kan inte riktigt sätta ord på allt, men det är helt överväldigande och man vill bara ha mer mer mer, men samtidigt är man ledsen över att det är slut, det känns som man inte minns något, som att själen var någon annanstans under spelningen, men plötsligt hittat tillbaka och undrar vad den missat, det är då man vill gråta en skvätt för att man kände sig så borta, men samtidigt ler man, för man hade sinnet kvar och även för all tinitus i världen, var det värt det.

Men det är bara min känsla av allt.

Jag säger nog tack och bock för denna gång, men nog jävlar är det inte den sista, jag ska se dom minst 5gånger till innan jag dör.
Min efterfest är mina hörlurar, Kents musik och Jenny på msn och det passar mig utmärkt.

/newbie

image57

poison

Jag vet varken ut eller in med mitt bloggande, ena sekunden ska det bloggas, andra så orkar jag inte ens så mycket som titta på tangentbordet. Lathet tror jag att jag ska döpa det till.
Just nu sitter jag här, lyssnar på mysig musik som gör en glad och skriver till en märklig människa. Vi disskuterar vilsenhet och att jag har uppfunnit en kurst som heter "Snäll Kurs A", jag har nämnligen tänkt försöka vara lite snällare... Har inte kommit på hur det ska fungera och har kommit på att hela min personlighet försvinner om jag skulle sluta vara elak! Right!?

Ojoj , mitt inlägg blir inte mycket smart, men jag har kommit på att jag inte riktigt kan filosofera om jag inte är på rätt humör, som är lite mer deppigt än vad det är för tillfället.
Jag känner mig rödblommig och lycklig, och det gör en bara ännu gladare.
Min vecka är fullspäckat och jag har redan insett att jag kommer bli sjuk, för hela min familj är det. Jippie!

Imorrn är iallafall min födelsedag och på torsdag ska jag och Jennupai på Kent, jag längtar, fy tusan vad jag ska dränka mig i deras musik nu!

/newbie
image56

RSS 2.0