Jag har faktiskt diskuterat detta, varför man bloggar.
 
Jag bloggar oftast när jag är deprimerad. Det är väldigt behagligt att få göra sig av med tusen tankar som flyger runt i huvudet.
Jag kan inte blogga och skriva vad som händer i mitt liv, för mitt liv är tråkigt, iallfall så tråkar jag ut mig själv, eller iallafall kan jag inte göra det här.
Jag tror jag har en speciell relation till min blogg, den här bloggen.
Den har nästan blivit som en räddare i nöden. Inte många kommenterar den, men jag vet att några ynka stackare läser den.
Och även om så ingen skulle läsa den, skulle jag skriva iallafall. För det är behagligt.

Jag är inte deprimerad nu, jag mår inte dåligt. Jag är väldigt lycklig och lite arg.

Arg på min syster, som alltid ska veta bäst
Arg på min syster, som alltid ska ha rätt
Arg på min syster, för att hon tror hon är så jävla bra
Arg på min syster, för hon har ofta så jävla rätt
Arg på min syster, för hon är den bästa jag sett

Mighty Bouncer<3
/grassmonkey