Jag känner mig lugn och nej, jag är inte klar med mitt skolarbete eller något, men för första gången känner jag att jag vet vart jag har mig själv.
Jag känner mig trygg i mitt eget skinn och jag önskar inte att jag vore någon annan.
Jag är precis den jag vill vara, just här och nu.

Att ändra sig för någon annan, det kommer aldrig hålla. Man klarar det alltid en stund, men när poletten trillat ner, inser du att allt du gjort var förgäves.
Om du inte gör det för din egen skull, varför ska du då göra det för någon annans?
För den som inte tar dig precis som du är nu, kommer aldrig ta dig.
Att ställa sig och försvara sig själv är enkelt, men att försvara någon annan - det är ännu lättare.
Istället för att inse att man själv är bra som man är, så försvarar man den andra personen, den som kanske svek dig, eller lämnade dig när du som mest behövde dem, det är den du försvarar när du klagar på dig själv.
Men har du någon gång tänkt på då, att medans du hittar alla fel på dig själv, du gräver in i din själv för att hitta dina svagaste av alla svagheter
- så flyger livet förbi utanför och du är inte ombord.

---

is that alright?
give my gun away when
it's loaded is that alright?
if you dont shoot it, how am I supposed to hold it
is that alright?
if I give my gun away when it's loaded

 /grassmonkey