Jag vet att jag kan framså som självgod, arrogant och elak. Men jag vet hur jag hantarerar det.
Jag vet att det finns gränser som man inte får passera och om man passerar som, så måste man ångra sig.
Jag vet hur det känns att ångra sig, jag vet hur det känns att känna sig som den känslokalla idioten, fast man i själva verket inte menade något illa.

Varför ska vi människor alltid dömma varandra efter hur vi är, beter oss, ser ut?
Jag är less på alla denna jävla snacka om utseende, "Detta är vårens mode, detta är blablabla"
Dom kan väl lika gärna packa in oss i glansigt papper och sätta oss i en rosa kartong så vi alla kan leka barbiedocker. För det är väl det dagens samhälle handlar om?
Att vi ska leva så efter "motten" som det är möjligt, vi ska klä oss, betee oss och så ut på ett visst sätt, för att folk med högre makt utnyttjar den till att skapa ideal hos andra människor.

Jag är trött på att vi människor som går imot strömmen, egentligen, innerligt önskar att vi var som alla andra, att vi hade den kroppen, dom kläderna eller den stilen.
Att vi alltid ska avundas på det vi inte har, bara för att andra har det.
Det gör mig både less och förbannad. Fy fan.

ALLT - handlar om ödmjukhet.

/grassmonkey
(tyvärr har jag ingen bra bild)