Ja vad fan hände egentligen?
Med att växa upp och ta ansvar?
Med ansvar menar jag inte att man klarar av att jobba extra och tjäna pengar.
Med ansvar menar jag att man kan ta handling över sitt liv och sin framtid.
Att försöka se vad man vill med sitt liv.

Vad fan har hänt med oss - dagens ungdom, har vi tappat lusten för att växa upp och bli något.
Inte konstigt att jag mer och mer hatar dom yngre, 92,93,94 dom beteer ju sig likadant som vi, eller åtminstonde några av oss.

Jag kan själv säga att jag kan vara omogen i vissa stunder, men jag har börjat tappa det.
Jag trodde att när jag själv var 15 att jag aldrig skulle kunna bli så tråkigt vuxen som mina föräldrar är, men det kan jag visst och just nu längtar jag efter det.

Jag längtar efter familj, för då vet jag vart jag har alla.
Jag längtar efter att få sortera ut mina vänner och verkligen se vilka som är dom som kommer att stanna.
Det jag vet är att dom kommer att vara dom som kan växa upp i takt med mig, inte dom jag måste vänta på, för det har jag inte tid med. Jag har inte tid att vänta på att mina omogna kompisar som fortfarande trampar runt i fjortisträsket ska ta sig i kragen och se att man inte kan hålla på som man gör hela livet.

Det är en sak att vara "ung och dum" eller "vild och galen".
Det är en annan sak att vara omogen och dumdristisk.
Men är man så cool så vet man nog inte ens vad dom orden betyder.