Jag är så jävla less på behöva slitas mellan mina vänner.
Att alla personer är olika är något som vi alla vet, men jag vill inte känna att jag ska behöva välja, behöva må dåligt för att jag umgås med en person mer eller mindre.
Jag älskar alla mina vänner, och då ljuger jag inte. Jag skulle kunna skriva fina ord er alla.

Ibland mår jag dåligt över att jag inte "hinner med alla", det låter så jävla kallt när jag säger det, men det finns så många som betyder så mycket för mig, som jag önskar jag bara kunde få vara med oftare.
Jag känner mig som en utnyttjare ibland när jag vet hur ni ställer upp för mig i alla lägen, och jag inte kan visa min uppskattning bättre än jag gör.

Jag vill inte känna att jag lever ett dubbelliv mellan mina vänner, men jag har blivit mer galen än jag var förra året, jag har blivit tightare med vissa kompisar än andra, men jag kan inte göra något åt det.

Jag har kompisar som jag känner mig trygg med, där jag kan vara min mer vuxna och mogna sida, medans jag har mina kompisar som jag tar igen allt jag missade med förra året, där vi lever allt som man bara trodde man kunde se på filmer.

Jag vet inte ens vad meningen med det här inlägget är. Mer att jag kanske är verkligen inte menar något illa när ni ser mitt beteende som fel. Jag borde tänka efter före, men glömmer det.

Jag älskar er mina fina vänner det vet ni
♥







Flyleaf - There for you